”The walls slammed shut behind him, the echoes of it’s boom bouncing of the ivycovered stone like mad laughter.

”The walls slammed shut behind him, the echoes of it’s boom bouncing of the ivycovered stone like mad laughter.

Författare: James Dashner

Titel: The Maze Runner

Förlag: Delacorte Press

Utgivningsår: 2009

Sidantal: 375

Betyg: 4/5

Recensions-ex: Nej

When Thomas wakes up inte lift, the only thing he can remember is his first name. He has no recollection of his parents, his home, or how he got where he is. His memory is empty. But he’s not alone. When the lift’s doors open, Thomas finds himself surrounded by kids who welcome him to the Glade, a large expanse enclosed by stone walls.

Just like Thomas, the Gladers don’t know why or how they got to the Glade. All they know is that every morning, for as long as anyone can remember, the stone doors to the maze that surrounds them have opened. Every night, for just as long, they’ve closed tight. Every thirty days a new boy is delivered in the lift. And no one wants to be stuck in the Maze after dark.

The Gladers were expecting Thomas’s arrival. But the next day, a girl is sent up – the first girl ever to arrive in the Glade. And more surprising yet is the message she delivers. The Gladers have always been convinced that if they can solve the maze that surrounds the Glade, they might find their way home… wherever that may be. But it’s looking more and more as if the Maze is unsolvable.

And something about the girl’s arrival is starting to make Thomas feel different. Something is telling him that he just might have som answers – if he can only fins a way to retrive the dark secrets locked within his own mind.

Jag har lite blandade känslor för denna bok även om jag huvudsakligen tyckte mycket bra om den. Det tog mig några kapitel att komma in i den, märkligt nog, då den är spännande från första sida egentligen. Men sedan var jag verkligen fast. Karaktärerna känns väl uppbyggda och det stör mig märkligt nog inte alls att de talar med slang, antagligen på grund av att i detta fall rör det sig snarare om att de har utvecklat ett eget språk i den karga värld de lever i.
Det bästa med denna bok är nog hur lurig den är och jag försökte, med misslyckade och lyckade resultat, hela tiden lista ut hur det skulle gå. Och vissa saker har jag inte ens fått svar på ännu utan får vänta på till nästa bok eller kanske ännu längre, och det älskar jag.
Däremot lyckades jag skjuta mig själv i foten under upplösningen av denna bok. När det var som mest spännande kunde jag inte ens lägga i från mig boken, vilket jag verkligen borde ha gjort för jag åkte buss och skulle snart hoppa av och lektionen skulle börja och allt sådant där och det blev hemskt ryckig läsning när det istället borde ha vart högst koncentrerad för bästa effekt. Känslomässigt gick jag helt miste om uppgång och fall och det föll bara platt på mig. Och jag blir så arg på mig själv. Vägrade läsa klart de kanske sista 20 sidorna i två veckor bara därför. Men sitter man där man verkligen får läsa ostört tror jag inte att någon kan bli besviken på denna bok!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *