Browsed by
Tagg: j m barrie

Prinsen prisade prostens prydliga prästgård.

Prinsen prisade prostens prydliga prästgård.

Pannkakstårtan av Sven Nordquist, denna bok, och egentligen alla andra Pettson och Findus böcker också, läste jag om och om igen när jag var yngre. De åker absolut fortfarande fram och den senaste, När Findus var liten och försvann är så hemskt rörande!

Pelle och Frasse av Jan Lööf, Pelle möter här Frasse från det gamla klassiska barnprogrammet Tårtan, där Jan Lööf själv spelade brodern Janos. Jan Lööfs böcker är alltid bra, men i jämförelse med Tårtan vinner ändå Tårtan varje dag!

Peter Pan i Kensington Garden av J.M. Barrie, detta är boken om Peter innan han kom till Aldriglandet, när han levde med älvorna i Kensington och rultade runt.

Prins Hatt under jorden av Åke Holmberg. I ärlighetens namn bara bearbetad av honom för det är en gammal folksaga och det finns många versioner av den, men det är denna jag växte upp med och jag minns att jag tyckte att det var märkligt att den hade svart omslag, det hade jag ingen annan bilderbok som hade.

Pojken, prinsessan och grönt av Inger och Lasse Sandberg. Kanske inte en av deras mest populära barnböcker men jag tycker den är fullkomligt underbar! Prinsessan har så tjusiga lockar och man kan verkligen empatisera med pojken och hans hat för grönt.

Da Capo-onsdag; Peter Pan och Wendy.

Da Capo-onsdag; Peter Pan och Wendy.

Denna onsdag, (jag vet att i praktiken är klockan tyvärr över tolv men det har varit en sinnessjuk upptagen vecka så detta var det bästa jag kunde göra), skall vi tala om en av mina absoluta favoritböcker. Peter Pan och Wendy av J.M. Barrie. Alla som inte läst den och bara sett Disneyfilmen borde skämmas oavsett om de tycker om filmen eller inte. Det finns få saker så bra som denna bok. Den är älskvärd, rolig, blodig och också hopplöst sorglig. Jag vet inte riktigt varför jag tycker den är sorglig egentligen, jag varenda eviga gång gråter jag som om någon satt en kniv i mitt hjärta och vridit om. Den är hur som helst underbar i alla dess avseenden. Skulle Peter någonsin växa upp skulle han nog vara min största litterära crush.

För något år sedan kom den ut på svenska med nya illustrationer av den australienska konstnären Robert Ingpen, makalösa bilder, men till mitt stora förtret har översättaren gjort ett förfärligt jobb. Jag menar, när man har en så pass ikonisk dialog med kyssar och fingerborgar och det alltid har varit kyssar och fingerborgar, då går det inte att översätta detta till ”puss”. Därför brukar jag för sakens skull, varenda gång jag läser om denna makalösa bok läsa i en tidig översättning eller på engelska men kolla på bilderna i den nya.

(Detta stör mig lika mycket som när någon i en engelsktalande film säger tillexempel ”I love you” eller ”I love dogs” och översättaren av någon outgrundlig anledning översätter till ”gillar”. Hade dom gillat hade de sagt ”like”.)

Hur som helst. Läs den. Nu.