Sömniga Sune sov på sitt öra

Sömniga Sune sov på sitt öra

Skattkammarön av Robert Louis Stevenson, spännande, spännande pirater och svek och fajter och allt en bra bok borde ha! Läses för sällan egentligen, hade den varit liiite kortare hade jag kunnat överväga att läsa den som julbok, av någon märklig anledning tycker jag den passar prima som det!

Solaris av Stanislaw Lem, skall vara en riktig sci-fi-klassiker men jag får skämmas och erkänna att jag inte har läst den ännu, till mitt försvar har jag dock inte haft den allt för länge ännu.

Solens gyllene äpplen av min älskade Ray Bradbury. Bland det mest fulländade som någonsin skrivits. Jag älskar den så mycket och får så ont i hjärtat av den. Jag har talat om den förut men kan egentligen göra det hur mycket som helst.

Sagans förtrollade värld av Bruno Bettelheim, analyser av olika klassiska sagor, intressanta vinklar ibland och andra gånger vill jag smälla Bruno på huvudet med en hoprullad tidning för att vi tycker så olika. Helt klart läsvärd dock, kanske inte från pärm till pärm men att slå i.

Skrotnisse av Jan Lööf, bra bok, bra film, båda mycket läskiga också. Ni får inte missa att det är Jan Lööf utställning på Junibacken nu, själv tänker jag ta mig dit så snart som bara möjligt!

0 thoughts on “Sömniga Sune sov på sitt öra

  1. Hej! Jag blev nyfiken på Solens gyllene äpplen men hittade den inte i bibliotekskatalogen (inte här i Göteborg i alla fall). Har beställt den från bokbörsen istället. Ser fram emot att få hem den!

    1. Åh vad roligt! Eller inte att den inte fann i bibliotekskatalogen, alla borde kunna få läsa den, men vad roligt att du tog dig för och köpte den! Hoppas du älskar den!

  2. Du som är Bradbury-fan kanske kan hjälpa mig. Vad heter följande berättelse?
    Det hela utspelar sig på en planet där solen bara lyser en timma var fjärde år (eller något liknande) annars regnar det hela tiden, tror jag. En flicka blir inlåst i en skrubb av sina klasskompisar under en ”lek” och glöms sedan där, när solen kommer rusar alla ut och flickan blir kvar i skrubben och missar alltihop.
    Något sånt. Så fruktansvärt sorgligt. Det är väl snart hundra år sedan jag läste den.
    Vet du?

    1. Nej men vet någon vad jag har ingen aning, dock tillåter jag bara mig själv att läsa en bok av Bradbury per år så det är inte konstigt att jag inte har läst allt ännu. Men okej vi kan ju ringa in det lite. Du är säker på att det är Bradbury? Jag har läst novellsamlingarna Solens gyllene äpplen och Den illustrerade mannen, i någon av dem är den inte med, fast det finns en novell i den senare om en planet där det regnar dygnet runt, men där är det militären som är ute och slaskar, inga flickor. Jag tänker för sakens skull utgå från att du läste den på svenska för att ringa in det ännu mer, då har vi även novellsamlingen Invasion på Mars, Oktoberlandet, Det eviga regnets dag (låter som att det kanske skulle kunna passa in där) och slutligen också Den kalla vinden och den varma finns översatta till svenska. Någon av hans romaner tror jag inte att det är efter vad jag har läst av dem så jag skulle satsa på att kolla på novellsamlingarna. Och om du lånade den på bibliotek när du läste den gå tillbaka till samma bibliotek och kolla vad de har där!

      1. Att det är Bradbury är jag 99% säker på. Jag är också inne på att det är en novell i ”Det eviga regnets dag”. Jag får väl helt enkelt kolla om boken finns på mitt bibliotek. Det gör ju absolut inget om jag råkar läsa ”fel” Bradburynoveller.

  3. Om du undrar kan jag berätta att jag har hittat den efterfrågade novellen. Den heter ”All Summer in a Day” och är publicerad i ”A Medicine for Melancholy” som på svenska heter ”Det eviga regnets dag”, så det är väl så novellen heter på svenska.
    Och den var precis så sorglig som jag mindes den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *