Fotoautomater och album i miniatyr

Fotoautomater och album i miniatyr

Just innan jag åkte upp till Norrland för sommaren hittade jag äntligen en låda jag letat efter ett bra tag. Nämligen en låda full med strippar från fotoautomater. För på en loppis för ett tag sedan hittade jag ett litet, litet fotoalbum och där tänkte jag att sådana skulle bli perfekta. Jag är lite för rastlös för att göra ett helt stort fotoalbum, speciellt nu när Instagram finns. Men detta var alldeles lagom. Vi tittar hur det blev!

Albumet är väldigt litet, läderklätt och med tjusiga band, förmodligen från tidigt 1900-tal när en gick och fotade sig hos fotograf och var uppklädd.

Första sidorna är marmorerade, vilket jag älskar. Vilket också känns väldigt Amélie från Montmatre, som väckte idén i fösta början.

När en sedan bläddrar till första uppslaget möts en av mig, mycket glad med Karoline och Kosmo, och med Ida, hejhej!

Bilderna har jag sparat på i flera år.

Tagna i fotoautomater på allt från krogar till festivaler till olika event.

Små, små minnen av roliga kvällar.

Vissa kanske tycker att det är hädelse att klippa isär strippar, men själv tycker jag att det bara blev förbannat fint.

Och lite mer än hälften finns kvar att fylla med kommande äventyr! Sedan kan den få pryda soffbordet eller alltid följa med resor, så en blir som Rose i Titanic, som inte reser utan sina foton.

För den som också vill göra ett album rekommenderar jag det varmt. Och här är en lista på ställen som har bra fotoautomater, sådana som inte tar fula passfoton, utan där en verkligen får en stripp med flera olika foton. Säg gärna till om ni vet fler ställen så fyller jag på!

Stockholm: Trädgården, Laika, Fotografiska, Taverna Brillo, Tak, Slakthuset, Bikbok i Gallerian, Hobo Hotell, Downtown Camper.
Malmö: Mitt Möllan.
Göteborg: Yaki-Da.
Åbo: Tågstationen centralen.
Oslo: Himkok.
Wien: MuseumsQuartiers.
Berlin: Klunkerkranich.
New York: Forever21 på TimeSquare.

Midsommar, klippor och bryggor.

Midsommar, klippor och bryggor.

Men tillslut kom jag hem till Klippan igen. Kolla hur gullig den är! Så bra ställe att bo på!

Dock kan en verkligen bli tjurig när det är broöppning och en får stå och vänta och vänta medan segelbåtarna ska åka förbi.

Men förr eller senare kommer en ju alltid fram. Oftast hamnade jag på bryggan med Karro.

Vi badade, solade, skvallrade, tyckte om varandra, och eftersom det var fredag gick vi till Bar Brooklyn, kollade på Gula Gången och hade kul till sent.

Annars hängde jag en hel del på balkongen, tomaterna hade börjat mogna.

Och jordgubbarna börjat blomma.

Själv utfodrades jag med Trocadero och levde i byxdräkt.

En dag tog Karoline och jag cykelutflykt till Västertorp, dit hon ska flytta i höst. Vi gillade allt! Vi prövade frukostcaféet, den lokala baren, kollade in lekparken och källsorteringen, raidade antikhandeln och kollade hur lång tid det tog att cykla in till söder för en AW i rusningstrafik. Men ni följer mig på Instagram så vet ni ju redan hur det gick.

Och så äntligen blev det dags för midsommarhelg! Amanda och jag var så extremt taggade så vi frågade Erik om vi fick åka ut en dag tidigare till Skå. Det fick vi! Han gav oss varsin öl och en bunt program och sen lämnades vi ensamma på festplatsen hela natten. Vi satt uppe till fyra, vek program och pratade ikapp allt som hänt sedan två eller tre dagar då vi senast sågs. Som vanligt mycket. Sen sov vi inomhus istället för i tält då regnet vräkte ner. Men på midsommarmorgonen sken solen och vi drack kaffe på trappen.

Cirkustältet för spelningar var rest och sken som en sol det med.

Jag hade mina sportigaste kläder och vi röjde runt och hjälpte till och gjorde klart innan det var dags för att öppna festivalen. Bästa som finns: få använda skruvdragare när en har Lemmy-korta shorts, känner mig makalöst händig då.

Sedan var det hög tid för oss också att slå upp våra tält och göra oss i ordning, vi skulle nämligen DJ:a första settet.

Jag svidade om till min midsommardirndl och såg nästan orimligt blid ut.

Festivalen var en dröm som vanligt, så många bra band och gulliga kompisar över allt hela tiden. Här kör till exempel Henric de la Cour Springsteens Thougher than the rest på kareoke dessutom.

Och jag gick hänga med såna här gullisar och spela skivor fram till klockan åtta på söndagsmorgonen. En dröm!

Men så blir det ju måndag även efter midsommar, och det var bara att ta sig i kragen, äta ordentlig frukost och ta tag i dagen.

Veckan var en kombo av ärenden, födelsedagsfir och fix på stan. Jag fyndade ett litet spritkök, vilket blir perfekt när Saga och jag tar henne folkabuss ner till Muskelrocks efterfestival i september.

Inne på Monki slog jag dessutom till på en ny grej, ett par jeansshorts på rea. Pga perfekt korta och tydligen kan jag inte ha Levis 501:or då midjan hamnar en decimeter från min, fattar inte hur alla tjejer på Instagram gör? Dessa kostade i alla fall bara en 50-lapp och duger absolut!

Sedan hade Amanda och jag återförreningsdejt med Benjamin. Och återförrenings kanske verkligen är att ta i, då vi ses så gott som varje vecka, har åkt på bröllop ihop och hörs nästan jämt. MEN, första gången vi hängde var på Pop när det var öppet sent en torsdag för ett halvår sedan, precis som denna torsdag.

Och så blev det fredag. Ida och jag inledde helgen med indisk långlunch och fick de största ölen stället hade.

Helgen kom och gick, jag handlade tomater på Klippans kiosk och snodde blommor i rabatten.

Solen gick ner över Södermalm och sommaren var nu i full prakt. Nu är denna bildkavalkad över, vi är så gott som i kapp och just nu befinner jag mig i Norrland istället, men mer om det en annan dag.

Muskelrock, badpremiär och hängselbyxor.

Muskelrock, badpremiär och hängselbyxor.

Vi tar oss sakta framåt, och har nu kommit till sista helgen i maj. Jag hade just varit på bröllop i Emmaboda, och helgen därpå var det dags för ännu en festival; Muskelrock!

Jag tog tåget ner till Alvesta på torsdagen, och skickade denna bild till min Muskelrock-chatt. Packningen var nå djävulskt tung, men jag tog mig till T-centralen i alla fall, och svängde därför ihop en peppdrink.

Jag tog Snälltåget själv, och passade därför på att ha enmansdejt med min resebok jag fått av mamma. Älskar Snälltågets bistro med porsin och att de alltid har någon go vegansk gryta.

Solen sken ganska gött och här är ett av gängen jag åkte med, en gruppbild behövs alltid!

Inledde min bandtitt med att se The Reputations som spelade runt middagstid på torsdagen, och de var helt klart strålande. Tuff 70-tals glam med riviga scenkläder.

Detta blev också första gången jag och Isabella träffades! <3 Hon och jag började följa varandra på Instagram för kanske två år sedan och har hunnit chatta om det mesta och hon har verkat absolut fantastisk, vilket hon också var! Älskar att tjejer på internet, det var så jag och Karoline blev kompisar också. Isabellas gulliga Pontus hade jag däremot redan träffat, för som det blir, börjar en följa någon man gillar på Instagram följer en snart hens partner och kusiner och allt möjligt. Så när Pontus band Hypnos spelade i Stockholm sist gick jag dit, hälsade och sen hoppade ju mitt knä ur led samma kväll. Jaja. DENNA gång var det solsken och de var livets gull. Slut på novell.

Men det var sjukt kallt också, så när de andra hängde i stolar i campet höll jag mig inne i tältet i sovsäcken för att inte frysa ihjäl.

Ett annat fantastiskt svängigt band som spelade var Glitter Wizard.

Överlag får Muskelrock snudd på tio av tio poäng. Det var fint som snus där rent estetiskt, alla var förbannat gulliga, det var inte långt till nånting, bandbokningarna var kalas och det fanns gott om vegansk mat. Men nästa år tar jag fan med en skidoverall för satan vad kall nätterna var.

Hej då, Tyrolen!

Så till slut, en stilla vecka på Klippan. Älskar denna hemliga gång som finns just innan utsikten.

Solen sken i Stockholm och jag prövade den nya veganska Magnum mandel på balkongen. Den får högsta betyg!

Det där sjoket med soliga dagar som var i början av juni spenderades kvällarna mest såhär, i Vitan till solnedgången med olika sorters picknick.

Här till exempel tog Amanda med pastasallad till middag medan jag tog med fruktsallad till efterrätt, mycket smidigt fördelat!

Dagarna däremot var främst här, vid en liten brygga med plats för max tre.

En söndag efter en helg av kul kändes allt såhär, det var grått, skulle kanske regna och ingen visste riktigt när det skulle bli kul igen.

I en av alla gruppchatter fick jag i alla fall veta att det kändes likadant hos Benjamin och Annie, skönt! Och det kändes ännu mer betryggande att alla råkade vara klädda som Dexy’s Midnight Runners.

Men det gick såklart inte att sitta inne, så Karro och jag möttes på bryggan, med kaffe och mackor. Tack och lov hade hon också hängslisar. Det regnade en del men vi satt kvar och drack vårt mer och mer utspädda kaffe ändå. Sen kom Amanda med solen och vi blev kvar till middagstid. Då tog jag Karro på pakethållarn och vi åt middag och såg på Klassfesten med Björn Kjellman. Satan vilken ångest den ger. Fick ligga på golvet en lång stund efter att Karro hade åkt hem.

Så i söndagsångestens hetta bestämde jag mig för att åka till Göteborg på tisdagen. Sagt och gjort. Jag såg Kurt Vile på Pustervik, åt snorgo vegansk pizza, kollade in små butiker i Majorna, drack öl på nå hak.

Och träffade Isabella igen, såklart! Hon bor alltså i Göteborg 🙂

Och på onsdagen åkte jag hem igen, knappt 23 timmar senare. En strålande utflykt men en pissig och försenad tågresa hem, vilket jag tycker denna bild illustrerar tydligt! Lika bra att avsluta här, så kan det bara bli bättre nästa gång.

Vi fortsätter just där vi slutade sist, tänker jag. Det var maj, solen sken och jag skulle just fylla 30. Tidigare i år hade jag övervägt att inte fira, utan istället köra en weekend i Köpenhamn då det nästan alltid är en bunt röda dagar och klämdagar kring min födelsedag. Men sedan bestämde jag mig för att klart jag skulle ha fest!


Inför födelsedagen, som dessutom inföll på en fredag, tog jag ett rejält katharsisbad, med badskum från Lush och en spännande bok som sällskap.

Jag väcktes klockan 08.00 av att Amanda och Karoline stod utanför dörren med silvriga ballonger i formen av 30 och blev mäkta förvånad. De sa till mig att nu var det hög tid att stiga upp och klä på mig, hela dagen var ju planerad. Jag var ärligt så virrig och överraskad hela dagen att jag knappt tog några bilder alls. Men efter en liten stund kom pappa och hämtade oss, hem till honom och mamma, där mamma och Ida väntade med dignande frukostbord. Alla gullisarna hade antingen tagit ledigt från jobbet eller sett till att få börja senare för att fira mig! <3 Sen fick jag presenter, som en strålande cykel jag döpt till Iris, en lampa jag önskat mig sedan jag var kanske fem, en leopardbaddräkt och så detta fina:

Karoline och Amanda hade bett vår fina kompis Bim göra ett ark illustrationer där jag fick välja ut en vi alla tre skulle tatuera. Bland allt fint hon ritat fanns tillexempel detta portätt av oss, utifrån en nyårsbild på min Instagram. Så efter frukost, presentöppning, en vända på stan och finfix inför kvällen tog vi tvärbanan till Gullmars och tatuerade oss, alla tre. Otroligt fint!

Sen susade vi raskt vidare till Hornstull. Jag hade födelsedagsmiddag med bästisar och familj på Calexico. Mostrar och kusiner dök upp, och Amandas pappa var också med, här i full fart att bli kompis med min pappa. Älskart. Och fram emot 22 kom min storebror Aron infarande, efter att ha kört hela vägen från Skåne för att hinna vara med.

Jag hade frågat Debaser om jag fick ha födelsedagskalas i Bar Brooklyn, och det fick jag, hurra! Så jag bokade inte mindre än sju DJ:s, det var ju ändå min födelsedag. Amandas pappa började med ett soulset från 22 och sedan var kalaset i full gång. Elias och Vickan kom från Norrtälje och spelade, Amanda bytte ut mig mot Erik Glaad från Skå festplats, och Tom Jerry och Wille avslutade kvällen med en kavalkad bra låtar och höll födelsedagstal fastän jag strängt förbjudit det. Så många fina kompisar att hälsa på och dansa med hela kvällen, brinnande drinkar att dricka och gullisar att tacka att jag inte tog mer bilder. Men ett bra betyg på kul är ju när en inte hinner ta bilder, och det var en helt klart strålande födelsedag!

Några dagar senare hade gull-Bim vernissage! Hon hade gjort en väggmålning på Brasseri Le Collin, så Amanda och jag gick dit, med blommor i högsta hugg, redo att fira!

Det var inte bara sol och rajraj dock, här vräker regnet ner i Midsommarkransen, men Karoline och jag tog tillfället i akt att sitta vid hennes köksbord, lappa kläder och lapa kaffe.

Jag köpte en fantastisk ungersk broderad värst helt i ull i en Facebookgrupp och premiärprövade den här. Emaljmuggen fick jag av min moster i födelsedagspresent, då hon sett på Instagram att Karoline har en likadan och tyckt att vi behövde matchande.

Så blev det helg igen, och Svart Katt spelade på Debaser. Snabbsnabbsnabbpunk när det är som bäst.

Sedan skulle vi gå vidare till TimeBar, där Mattias Alkberg DJ:ade. Jag tog en tyst minut på toaletten och hoppades att jag inte skulle skämma ut mig. Sist jag såg han började jag nämligen gråta i hans famn, när jag jobbade på Opal på Bokmässan. #fangirl

Men det gick bra, inga tårar spilldes och jag vågade till och med tjuvfota honom!

I skolan började allt lida mot sitt slut, jag började överge blyerts för tushpennor på krokin och vi byggde slututställning.

Det var slutet av maj och solnedgångarna brann över Stockholm.

Så kom den, sista dagen på Basis. Jag tog min finaste overall som hejdåklädsel. Vi åt lunch och myste ute på skolgården innan jag var tvungen att smita iväg just innan festligheterna blev för stora.

Tidigt dagen därpå gick nämligen bussen till Emmaboda! Tom Jerry och Caroline skulle gifta sig och bestämde sig för att ha festivalbröllop! Amanda och jag slog upp tältet Margareta och svidade om till våra finaste kläder.

Bröllopet var varje popares dröm, första dansen blev till Broder Daniels Shoreline, band som Henric de la Cour, Junior Brielle och Kitok spelade. Och tårarna strömmade såklart konstant.

Överallt lyste neonskyltar och ingen gick och la sig utan dansade natten lång.

Så vi avslutar här, utanför Emmabodas rymdreservat, just innan det är dags för mig att åka på ännu en festival.

Vårsol, uteserveringar och spelningar.

Vårsol, uteserveringar och spelningar.

I dag är det grått och regnigt i Stockholm, men vad gör det, det känns som att det varit evigt solsken i månader redan. I alla fall såg det ut så när jag redigerade bilder ända från april till detta inlägg. Eller, troligtvis får det bli mer än ett inlägg. Det visade sig bli över 100 bilder. Men vi tar oss igenom det, bit för bit. Så här såg det ut när våren blev till sommar.

Vi börjar exakt här. Den 28 mars och jag Karoline, Kosmo och mamma körde uteserveringspremiär. Det var kallt men underbart. Vi satt på Skåls uteservering där solen sken, Kosmo skällde på fiskmåsar och jag hade just börjat snusa igen.

När helgen kom tog mamma och pappa med mig, Karoline och Amanda (och Kosmo, såklart) på en storskalig loppisrunda Uppland runt. Vi fyndade så mycket, så billigt. Karro har visat sina fynd här.

Själv kom jag hem med allt detta, men jag tänker att vi tittar närmare på det en annan dag?

I skolan blev jag äntligen klar med mitt reduktionstryck av ett skafferi.

Vilket gjorde mig sugen på att börja rita av allt jag handlar hem, men tog mig visst inte längre än att fota maten. Bra inköp ändå, mycket gult.

Vi jobbade också med lera efter levande modell, för att sedan gjuta den i gips.

Och det blev helg igen. Jag tog med mig Karoline hem till mamma och pappa på familjemiddag.

Min storebror och hans Malin var också där, så jag fick hålla deras bäbis och bita henne i kinderna innan Karro och jag gick till Lönnkrogen för jazz och dans.

Sedan hade bokförlaget Vox by Opal releasefest för boken Du springer som jag fick dem att ta initiativ till medan jag litteraturscoutade för dem. Fantastisk fin novellsamling, och här läser Amanda Jonsson högt ur sin novell. Med i boken är bland annat också Bim Eriksson och Flora Wiström, och Amanda och jag DJ:ade, för det var ju fest.

Kort därefter hade jag, Amanda och Karro en dålig dag, om jag minns rätt? Vi hade kollat in loppisen i Hornstull och allting kändes piss i alla fall. Så vi gav upp, gick till Hirschenkeller på Hornsgatan och tog en öl i solen istället.

Men allt blir ju bra igen, så även denna gång och någon dag senare fyndade jag min absoluta favorit70-talsblus en gång till, denna gång i svart. Eller ja, fynd är kanske att ta i. Den kostade 250 kr om jag minns rätt. Men den vita däremot, den var ett fynd för 45 kr på Tradera, så jag tänker att det jämnar ut sig.

Solen började ta sig ordentligt uppe på Klippan. Jag storstädade och försådde, och som det grodde. Nu har detta fått flytta ut på balkongen där det purkar och blommar.

*Nöjd trädgårdsmästare som stryker runt på balkongen med kaffe i högsta hugg.*

Sedan blev det påsk! Jag och Amanda firade med mamma och pappa, vilket jag tydligen glömde ta en enda bild på. Men de som följer mig på Instagram kunde följa vår mycket spännande äggjakt på stories. Efter allt familjemys mötte vi upp Wille på Slakthuset.

Vi kollade på Westkust och dansade till dörrarna stängde.

Sen var veckan i full fart igen, men jag antar att det inte hände så mycket spännande i skolan? Fotade gjorde jag i alla fall inte igen förrän jag på torsdagen mötte upp sisådär tio kompisar för öl på No name på en AW.

Wille tyckte det var viktigt att jag fotade hans nya mobilskal, baksidan funkar precis som ett gamalt GameBoy, vilket såklart är fantastiskt.

Sedan tog jag Amanda under armen och vi tågade till Obaren. Jag ville absolut se finsk gitarrock. Teksti-TV 666, potentiellt det bästa jag sett live i år ändå.

Och när lördagen kom befann jag mig här.

Närmare bestämt utanför Centralbadet. Jag och Ida fyller ju 30 i år, men Kajsa skulle dra iväg till Sydsudan med Läkare utan gränser resten av året och inte hinna fira oss på bemärkelsedagarna, så hon hade bokat in en heldag på badet för oss.

Vi fick låna fina morgonrockar, testade alla pooler och bastuar, gjorde hårinpackningar och levde life.

Centralbadet alltså, sjukt pampigt!

Sedan åt vi lunch i parken och kände oss som Linnéa i målarens trädgård. Tänk att jag har känt dessa i flera decennier. Kajsa och jag träffades på dagis och Ida och jag fann varandra första dagen i första klass. Det måste ju räknas som hela livet vid det här laget?

Så blev det första maj. Jag satta på mig min bästa t-shirt och lyssnade på Lasse Tennander för att komma i stämning.

På kvällen hade nämligen Feministiskt initiativ valupptakt på Södra Teatern och Amanda och jag spelade skivor.

Nu lämnar vi kavalkaden tills vidare, lagom till att jag får börja med att fylla år i nästa inlägg.

★ Musiklistan ★

★ Musiklistan ★

Men hej! Gud, vad länge sedan det var! Dels dog min laddare till datorn och det tog över en månad att få den nya jag beställde. Men så har jag också varit på två festivaler, haft avslutningsutställning och skolavslutning, massa spelningar och ni vet, livet. Men jag finns ju på Instagram också ifall någon missat det, där är jag betydligt mer aktiv.
Hur som, jag hittade denna lista hos Elsa, och tänkte att den kunde vara ett bra sätt att börja igen. Jag la till några viktiga punkter också, typ om covers och begravning.

Tre låtar du aldrig tröttnar på:
Har haft samma topp-tre mer än halva livet känns det som; Simon & Garfunkel – Cecilia, The Clash – Lost in the Supermarket och så Dexy’s Midnight Runners – Come on Eileen. Älskar verkligen videon till den sista också.

Låt du kan hela texten till:
Så många? Men en av mina favoriter alla gånger är Mattias Alkbergs Ragnar. Hela skivan är för övrigt perfektion och jag önskar så att den fanns på vinyl.

Bästa sommarplågan:
En genre jag överlag har dålig koll på, vad gör en sommarplåga liksom? Men lägger ändå min röst på Raymond & Marias Ingen vill veta var du köpt din nya tröja. Den spelades verkligen överallt den sommaren, och håller relativt väl fortfarande. Hoppas årets sommarplåga blir Dum dum dum (med Olle Strandberg) av Gula Gången.

Bästa kompletta albumet:
Bruce Springsteen, antingen The River, som är ett dramaturgiskt mästerverk, och har Hungry Heart, eller Born to run som har alla fantastiska hits som Thunder Road, Backstreets och avslutas med fantastiska perfektionen Jungleland.

Låt du förlorade oskulden till:
Om vi bortser från hela diskussionen kring det skeva med konceptet oskuld och så vidare, så torde det vara Dire Straits Romeo And Juliet eller någon annan från Making Movies-skivan.

Låt som får dig att gråta:
Det har nog aldrig funnits en låt som jag gråter av exakt varje gång jag hör den, men satan vad en kan gråta till Moonica Macs fantastiska Till slutet av augusti.

Låt som spelades på ditt bröllop:
Nu är jag ju verkligen inte gift ännu, men jag bestämde för kanske 20 år sedan vilken låt jag ska gifta mig till. The Velvet Undergrounds I’m Sticking With You, 1.23 in i låten, där skall jag gå ner för skogsaltaret. Förbannat fint kommer det bli.

Låt som du älskar i smyg:
Mycket svenskt mainstreem 90-talspop. Topp tre är alla riktigt slängiga dängor, som en förlorar allt sitt cool genom att gilla, Orups Regn hos mej (egentligen främst Familjens cover, så kanske inte lika pinsamt då?) och Jag blir hellre jagad av vargar, samt Lisa Nilssons Varje gång jag ser dig. Vill verkligen att någon indietjeja ska göra en magisk cover på den.

Låt som ska spelas på din begravning:
Funderat på denna i så många år, men så en mörk natt på ett dansgolv i höstas slog det med. Dexy’s Midnight Runners cover på Van Morrisons Jackie Wilson Said I’m In Heaven When You Smile. Fatta vad fint.

Otippad låt du verkligen gillar:
Nu har jag ju visserligen redan erkänt att jag gillar svensk smörig pop från förra millenniet, men jag fullständigt älskar Carolas Säg mig var du står. Och skäms inte ens för det, brukar till och med spela den ute, men det otippade är kanske att jag föredrar techno remixen av Bottenvikens Silverkyrka. Så mycket disco och sväng!

Världens bästa låt:
Herregud vad svårt. Men frågan är om det inte är någon Otis Redding, typ Pain in my heart eller Try a little tenderness? Går i alla fall inte att tröttna ens en sekund på endera. Och så möjligtvis, Broder Daniels No time for us. Fyfan vad fin den är.

Beskriv din musiksmak i en mening:
Textstark och melodidriven, gärna med bitterljuv dissonans mellan text och musik.

Bästa Håkan-låten:
Älskar ju Håkan, och det finns väl ungefär en låt för att göra varje tillfälle magiskt. Men just nu älskar jag att spela Jag var bara inte gjord för dessa dar när vi spelar ute.

Bästa covern:
Det är faktiskt två versioner av samma låt. Originalet är Bob Dylans Don’t think twice it’s all right, men både Ola Magnell och Lill Lindfors gör den bättre med sina Ta det kall, det är allt, och Låt mej va – de e bra.

Bästa låten att avsluta med:
Alla gånger, Pugh Rogefeldts Här kommer natten. Allt blir fantastiskt med den.

Jag gjorde en spellista av alla låtarna också, kort och gott Musiklistan. Här finns den.

Förbrukningsgrejor jag alltid köper på loppis

Förbrukningsgrejor jag alltid köper på loppis

Jag köper det allra mesta på loppis, både för att det är billigare, snällare mot miljön men också för att grejorna var så mycket finare förr. Jag vet ju att många mer än mig såklart håller på med vintagekläder, men något jag älskar extra att hitta på loppis är förbrukningsvaror. Sådant en behöver och använder upp mer eller mindre, och tänkte därför visa några favoriter jag köpt, och ständigt håller utkik efter på loppis, Tradera eller vanliga secondhand-affärer.

Först ut, skrivböcker! Hela grejen med att köpa förbrukningsvaror på loppis är att en måste tänka framåt, även om en kanske inte behöver det för stunden är tanken att ”Kommer jag behöva det sen?” och, ja, skrivböcker behöver jag ju förr eller senare alltid. De små använder jag oftast till inköpslistor eller att göra-listor, medan de större brukar bli skrivböcker när jag läser någon specifik kurs.

På samma tema har jag börjat samla på handskrivningsböcker. Dessa två hittade jag för en femma styck på Återbruket i Skanstull, men det visade sig vara en hel serie, så nu håller jag utkik på både Bokbörsen och Tradera och låter bli att köpa nya hand lettering-böcker som finns typ överallt.

Sedan jag började på Basis har jag också börjat hålla utkik efter pennor, spexiga papper och penslar. Men också, såklart färg.

Dessa två lådor med akvarellfärg hittade jag på Tradera och de är smått fantastiska. Westernlådan är över en halvmeter stor och har massa olika nyanser, inklusive guld och silver!

Tapeter är också något jag ständigt kollar efter, pga ärligt talat, så jävla dyrt att köpa nytt? Och jag föredrar att hitta något inte alla andra har. De blå och guldiga har jag åtta rullar av och köpte på Aspudden loppis i höstas för 100 kr. I denna lägenhet känner jag mig färdigtapetserad sedan hallen blev rosig, tyvärr, men när jag någon gång flyttar vill jag var redo. Och tills dess kan en ju pyssla med småbitar.

Givetvis köper jag även säsongsgrejer på loppis, som dessa juletiketter och påskkort, från bland annat Antikmässan och Tradera. Trixet är såklart att hålla utkik när ingen annan köper sådant, så julgrejer på sommarn och påskgrejer mitt i vintern.

Samma sak med inslagspapper och snören. Julklappspapperet kan vara det absolut finaste jag någonsin sett, och bara små paket görs med det, så att det räcker så länge som möjligt. Men rullen med papperstråd hittade jag för en tia på loppis och den verkar ha så många meter att den aldrig tar slut!

Nu använder jag inte levande ljus i julgranen visserligen, men har några ljusstakar med små hållare, så därför köper jag alltid på mig julgransljus. De kostar sällan mer än en femma lådan, men eftersom de brinner upp så fort är det bra att bunkra!

Denna burk brukar jag anse nära nog en skattkista …

… den är nämligen fylld av broderade band, paljettrader, flätade band till folkdräker och dylikt. Och nej. Behovet kanske inte är skriande, men gode gud, det går inte att lämna sådana här skatter kvar när de kostar nästan inga pengar alls.

I skattkista nummer två, som bor i köket, bor kalasgrejer! Kulörta knäckformar, hyllbårder, karamellpåsar och tårtljus. Alla het oanvända och fullt användbara! Sådana här saker är exakt exempel på saker jag aldrig skulle köpa nytt, då de känns så onödiga, speciellt tårtljus liksom? Men från loppis känns det absolut nödvändigt att ha firgrejor att lysa upp festliga tillfällen med.

Dessa tar kanske priset för onödighet, men huvva vad fina de är! Det är popcorn eller snacksskålar som jag fått av pappa! En hel bunt, perfekta för filmkvällar!

Partyhattar är en annan sådan onödig grej som känns idiotisk att köpa ny, men när sådana här juveler dyker upp för någon krona på loppis åker de rakt ner i korgen.

På det riktigt användningsbara spektrumet finns det såklart också fynd att göra! Som dessa Meny fryskartonger! Använder dem till att frysa in mat, eller ge bort matlådor till gulliga kompisar som varit över på middag.

Samma saker med dessa magiska Dixiemuggar. Ibland behöver en engångsmuggar, och då är det ju så mycket bättre att köpa oanvända på loppis än att stötta multinationella storföretag som skövlar urskog, underbetalar för arbetskraft och sedan säljer dem för småpengar.

Och så till de finaste av alla fynd, pynten! En hel låda full har jag lyckats samla på mig.

Som pappersgirlanger att hänga upp när det vankas kalas!

Bordsdekorationer och pynt till pappershattar för kräftskivor. (Och ja, jag vet att jag är vegan och egentligen aldrig ätit kräftor, men hantverket! Hooo!)

Och på tal om hantverk och kräftskivor. Gamla kräftlyktor kan vara det finaste vi har i denna värld.

Som denna absolut fantastiska som får avsluta detta inlägg. En vacker dag skall jag ha ett litet hus, med en liten punschveranda, och där ska denna hänga i fönstret.

33 bortglömda bilder innan våren kom.

33 bortglömda bilder innan våren kom.

Dessa bilder har legat redo flera veckor, men jag har helt kommit av mig. Men jag tänker vi tittar på dom ändå, även om jag knappt vet vad som är på bilderna 🙂 Nästan som att framkalla en rulle film en glömt bort, och det är ju fint!

Jag tror vi börjar här, för allting ligger huller om buller. Men isen hade precis börjat brista, cykeln hade plockats fram och medan jag cyklade förbi Slussen, med Håkan Hellströms liveskiva i öronen, såg jag kranarna och drömde mig bort till Göteborg.

Jag hade fullt upp med arbetsprover till Konstfack och fann mig själv stå och stirra på fina förpackningar på Ica. Synd att lakrits är så äckligt.

En dag var det i alla fall snudd på vår, och skinnjackepremiär! Jag skulle möta upp Karoline och gå på Antikmässan.

Överallt fanns det så mycket tjusigt att se, som denna fina spenatstuvning i kakformat.

Karoline tyckte också om dem, men vi hejdade oss från att köpa.

De hade även en Salvador Dalí-utställning och denna gigantiska klocka stoltserade.

Vi köpte dock varsin byxdräkt, och lite goa onödiga grejer som dessa gnuggisar.

Sen mötte vi upp kompisar för en öl och jag visade ett annat bra fynd.

I skolan var jag mest hela tiden, vi hade två veckors självständigt arbete och kunde komma och gå som vi ville, men Erik och jag var där vanliga tider ändå, och kämpade. Jag hade skaffat mig en koffert för att hålla koll på alla projekt och inte glömma saker hemma eller i skolan.

Vi ritade stilleben och jag gjorde denna totempåleskiss av en uppstoppad räv, en dödskalle och en ballong. De stod egentligen på rad men från mitt håll såg de ut som staplade.

Jag gjorde också klart saker som legat och släpat, som denna Karl-Bertil-parafras som legat och skräpat sen i julas. Nu fick han färg.

Jag kämpade också på med mitt reduktionstryck i linoleum. Nästa steg är att karva bort allt jag vill ska fortsätta vara grönt och sen trycka med svart. Samt texta vad som finns i skafferiet.

Men det var också fredag och Karoline och Kosmo mötte upp mig för en AW.

Vi gick till Katarina Ölkafé, drack snordyr öl och spanade på hundar.

Jag införde semiutegångsförbud tills arbetsproverna var klara, och spenderade kvällarna med vettiga saker som att nysta garn och kolla på dokus.

Det blev dock alla hjärtans dag, och jag gjorde mig fin för att äta middag med Amanda och Ann, vi gick till Landet och åt pasta med vegansk grönkålspesto och brysselkål. Mycket gott!

Jag piggade upp mig i slitet med ett litet, litet konstverk. Nämligen en väktare till hemmet – ett Stockholmslejon i miniatyr!

Men så blev det helgdag och vi skulle spela skivor. Piffade därför till mig.

Hade sammetsklänning med nitar och puffiga ärmar, och många ringar som en bör.

95% av tiden såg jag dock ut såhär, i blåställ, med massa färg och skit överallt. Här höll jag på att slipa min rävskulptur.

Men eftersom jag skriver för Popmani så fick jag gå på releasekonsert för Hurulas nya skiva, jag tog Amanda under armen och vi kilade till Nalen klubb. Han sjöng så fint, och det var skönt att se honom utan att trängas med tusen män för en gångs skull.

Sen kände vi, att eftersom vi ändå var ute kunde vi lika gärna fortsätta, och drog till Häktet där Johan Airijoki också körde live. Norrländsk blues när den är som bäst!

En annan dag svängde jag förbi Stockholms stadsmission på väg hem, och kom ut med livets fynd. En helt oanvänd byxdräkt från ett amerikanskt märke som jag spanat på länge. Men de är så sjukt dyra! Så att hitta en ny till en bråkdel av priset, OCH den passade!, var fantastiskt. Nu längtar vi efter sommar!

Sen var det dagen innan arbetsproverna skulle in, men Karro spelade på Stampen, och det kunde jag inte låta bli.

Så jag mötte upp mamma, pappa och min moster som var i stan, och gick dit. Varken pappa eller moster hade sett Karro live förut, men som synes var hon svinbra.

Dagen därpå gick jag upp i ottan och skyndade mig till skolan. Jag behövde göra klart räven Hildur. Först hade jag tänkt rita henne tatuerad med Poscapennor, men det fick inte alls den effekt jag ville ha, jag ville hon skulle kännas som blåvitt porslin med moderna symboler. Så under spelningen hade jag bestämt mig för att klä henne i finanstidningssidor, de är ju färgade. Mitt lim räckte precis till, och klockan 12.00, efter en fotografering i det fria (för även rävar i paper maché gillar att vara utomhus), skickade jag in arbetsproverna. Och var helt ärligt helt slut. Men mamma, Karoline och Amanda ville fira detta, så vi lunchade på Södra teatern och tyckte om varandra innan jag cyklade hem och dog lite.

Jag trodde jag skulle vakna sjuk på lördagen, som en gärna gör när stressen går ur en, men icke! Hurra! Jag mötte upp Amanda och Saga på Pop.

Jag hade med mig spexiga drinkar till oss och vi satt och mös innan Saga låste affären för kvällen.

Sedan gick vi till Geronimo’s och lyssnade på Horisont; rockmusik från Göteborg med mycket hår.

På söndagenskvällen var allt lugnt, allt var inskickat och jag hade städat hemma. Jag bestämde mig för en ansiktsmask och en sen kopp kaffe och tänkte nu, nu börjar jag snusa igen.

Vår och Jean

Vår och Jean

I dag är det måndag, sista veckan för arbetsprover. På fredag, eller helst tidigare, skickas de till Konstfack och det finns inget mer att göra än vänta. Men, på fredag är det också mars. Vilket betyder vår! Från och med då skulle jag vilja vara precis lika fin som Jean Shrimpton, tack. Men tills dess är det fullt sjå, längt och målarkläder som gäller.

Helgplaner och ny musik

Helgplaner och ny musik

God morgon, glad fredag!
Jag går in på sista veckan av arbetsprover i dag; nästa fredag ska de vara helt klara och skickas in. Känns som Everest just nu, men det ska säkert bli bra. Tänkte att vi kunde kika på lite bra helggrejor för att få upp humöret!

Hurulas nya skiva Klass är här, och den är helt fantastisk. Jag skrev ihop en recension av den som ligger uppe på Popmani nu, om någon vill läsa gör en det här.

I morgon spelar Amanda och jag skivor tillsammans med ShitKid-Åsa och Kriget-Per på TimeBar i Hornstull. Det kommer med all säkerhet bli mycket stökigt och rivigt, så kom dit ifall ni har vägarna förbi. Event finns här.

Och är en sugen på minifestival i kväll så håller skivbolaget Startracks en på Kägelbanan. Med Vasas flora och fauna, Kristoffer Åström och Tiger Lou. Vill en gå är eventet här.

Och som punkt för detta inlägg tar vi denna Tiger Lou-klassiker, för lite 00-tals nostalgi som start på dagen.